Akkermansia muciniphila - En viktig tarmbakterie med stor betydelse för vår hälsa

I människans tarm bor det miljarder av mikroorganismer som utgör vår tarmflora. De vetenskapliga upptäckterna om tarmflorans betydelse för vår hälsa har ökat exceptionellt under de senaste två decennierna på grund av omfattande forskning.

En specifik bakteriestam som har fått mycket uppmärksamhet inom den vetenskapliga- och medicinska världen är Akkermansia muciniphila. Bakteriestammen har nämligen visat sig vara specialiserad på att stärka tarmslemhinnan och immunsystemet samt att främja ämnesomsättningen och tarmflorans olika bakterier. I en frisk tarm står Akkermansia för upp till hela 4 % av tarmbakterierna.

Akkermansia muciniphila även kallad Akkermansia upptäcktes 2004 av forskare vid Wageningen universitetet i Nederländerna. Bakteriestammen är uppkallad efter den mikrobiella ekologen Antoon DL Akkermans och muciniphila översätts till “föredrar mucin”.

Viktig för tarmslemhinnans uppbyggnad och vårt immunsystem

Tarmväggen i vårt tarmsystem är uppbyggd av bland annat epitelceller som är täckta av ett proteinrikt slem – mucin. Det fungerar som en skyddande barriär vilket förhindrar att giftiga ämnen i tarmlumen (dvs hålrummet i tarmen där maten passerar) kommer ut i blodomloppet, något som kallas läckande tarm. Mucinet motverkar således både obalanser inom immunsystemet och olika typer av hälsoproblem som kan uppstå om gifterna sprider sig i blodomloppet.

Bakteriestammen Akkermansia älskar mucin och använder det som sin energikälla. Ju mer mucin Akkermansia äter, desto mer uppmuntrar det epitelcellerna att tillverka ytterligare mucin. Det gör att vävnaden och förbindelserna mellan epitelcellerna hålls ihop och tarmväggens hållbarhet stärks, vilket i sin tur är avgörande för en god tarmhälsa och ett välfungerande immunsystem. När Akkermansia konsumerar mucin bildas nämligen också antimikrobiella peptider, bland annat propionsyra som är en del av tarmens immunsystem. På så vis främjas skyddet i tarmen.

Tarmens ekosystem

Forskning visar att en av de främsta funktionerna hos Akkermansia muciniphila är att skapa ett optimalt ekosystem i tarmen. Det gör den genom att att producera propion- och smörsyra när den omsätter mucin. Dessa ämnen blir till föda för andra mikroorganismer i tarmen och fungerar även som kemiska budbärare. Det här skapar en symbios mellan bakterierna och bidrar till den bakteriella mångfalden i tarmfloran.

Vad orsakar låga nivåer av Akkermansia muciniphila?

Nivåerna av Akkermansia tenderar att minska med åldern. Även en upprepad användning av antibiotika har negativ effekt på andelen Akkermansiabakterier i tarmfloran. Så har även en västerländsk kost som har ett lågt innehåll av fibrer och polyfenoler.

Det är idag vanligt att vi har låga nivåer av Akkermansia i vår tarmflora. Brist på – eller låga nivåer av Akkermansia i tarmen är kopplat till ett tunt mucin vilket leder till en försvagad funktion hos tarmbarriären. Det har visat sig bidra till hälsoproblem kopplade till immunsystemet och ämnesomsättningen, enligt forskning.

Så ökar du nivåerna av Akkermansia Muciniphila med näring

Tyvärr ingår inte Akkermansia naturligt i kosten, men bakteriestammen livnär sig på fiber. Det som bäst främjar tillväxten av Akkermansia är livsmedel som är rika på polyfenoler

och prebiotiska fibrer, enligt forskning. Specifika polyfenoler fungerar som prebiotika för nyttiga bakteriestammar i tarmfloran, särskilt för Akkermansia muciniphila. Polyfenoler bidrar bland annat till att modifiera balansen mellan olika bakterier i tarmen, samt är främjande för både immunsystemet och ämnesomsättningen.

Polyfenoler i kosten kan balansera sammansättningen av tarmbakterier, som i sin tur bryter ner polyfenoler för att frigöra bioaktiva metaboliter*. Polyfenoler i grönt te (katekin), vindruvskärnor (proantocyanidiner) och granatäpple (ellaginsyra) har visat sig stödja en hälsosam miljö så att Akkermansia kan frodas i tarmfloran.

Prebiotiska fibrer är osmältbara kolhydrater som kan bidra till att främja nyttiga bakterier i tarmen. De vanligaste prebiotiska livsmedlen är:

vitlök
cikoriarot
lök
jordärtskocka
banan
äpple

Kosttillskott som ökar nivåerna av Akkermansia Muciniphila

Det finns idag olika sorters tester för att mäta vilka tarmbakterier som finns i tarmfloran och du kan på så vis få en överblick av tarmflorans status. Om du saknar Akkermansia i din tarmflora eller har låga nivåer av den, kan det vara en utmaning att öka nivåerna av den enbart genom näring. Ett enkelt sätt att tillföra Akkermansia och vara säker på att få i sig denna bakteriestam är genom att ta den via probiotika.

Akkermansia är en anaerob stam, vilket betyder att den behöver en syrefri miljö för att leva. Därför krävs det en syrefri miljö för att ta fram en probiotika som innehåller Akkermansia. Tillverkningsprocessen är därför både komplicerad och kostsam.

Fram tills nyligen har det inte funnits någon probiotisk produkt med Akkermansia. Men nu har en tillverkare, den enda i världen, lycktas att ta fram en probiotisk produkt med levande bakterier av stammen Akkermansia.

Studier visar att levande bakterier av Akkermansia är att föredra framför pastöriserade former av Akkermansia. Detta på grund av att endast levande bakterier kan utföra specifika uppgifter och har förmåga att producera viktiga metaboliter. Levande bakterier kan också föröka sig i tarmen, samt kommunicera med andra bakterier och metaboliter som påverkar hela kroppen.

Sammanfattning

Den vetenskapliga förståelsen för tarmflorans betydelse har tagit stora steg under de senaste två decennierna. Forskarna har alltmer kunnat kartlägga hur viktiga bakteriestammar, som Akkermansia muciniphila, faktiskt påverkar hela hälsan.

Bara under de senaste åren har över 1000 vetenskapliga artiklar skrivits om Akkermansia, och publicerade studier visar att Akkermansia spelar en viktig roll för vår tarmslemhinna, tarmflora, ämnesomsättning och vårt immunsystem.

*) Metaboliter är kemiska ämnen som bildas eller bryts ner i kroppen som en del av ämnesomsättningen. De har olika roller, inklusive att agera som mellanprodukter i biokemiska reaktioner och reglera olika kroppsfunktioner.